Antal människor som sökt sig till Sverige de gångna åren har ställt samhället inför en hel del utmaningar. Värdiga bostäder förstås och skolgång till barnen. Att lära sig språket och bli en del av det svenska samhället är en annan. Sysselsättning och så småningom egen försörjning är naturligtvis målet. En meningsfull fritid är också en mänsklig rättighet. Det är oerhört viktigt att inte separera de olika målen utan arbeta med alla bitar parallellt. Skola och arbete är naturliga vägar till språket, kulturen och samhället. En annan väg är idrotten.

Idrottsrörelsernas stöd

Idrottsrörelserna i Sverige har varit ett stort stöd i integrationsarbetet. På många platser har idrottsföreningar engagerat sig i att erbjuda träningar och gemenskap för nyanlända. Det är en mötesplats över gränser och en viktig arena för integration och mot utanförskap. Ungdomar har genom idrotten hittat en struktur och mening i vardagen. Tack vare ledare, tränare och lokala föreningar runt om i landet genomförs tusentals träningar, tävlingar och läger där barn och ungdomar ges chansen att växa och utvecklas. I många föreningar krävs inga förkunskaper inom sporten. Ofta räcker det med några gemensamma regler, vilja och att vara en god kamrat. Få aktörer i samhället har så låga inträdeströsklar som idrotten. Idrott är så mycket mer än bara en fritidsförströelse. Att ingå i ett sammanhang och att samverka i ett lag, skapar gemenskap och bygger broar. Idrottsrörelsen är alltså särskilt lämpad i integrationen av nyanlända, både i mottagandet och etableringen i samhället. Tack vare idrottsrörelsens öppenhet och att alla är välkomna, har många fått en första kontakt med det svenska samhället, lärt sig språket, fått kompisar och en meningsfull fritid.

Ökat anslag
Ökat anslag

Ökat anslag

Regeringen har aviserat ett utökat stöd till idrotten med 52 miljoner kronor. I budgetpropositionen angavs särskilt idrottens viktiga roll i att hjälpa nyanlända till att bli en del av, och delaktiga i, det svenska samhället. Från idrottens sida finns en stor vilja att ta stor del i integrationsarbetet. De extra pengarna möjliggör ett utökat samarbete mellan de ofta ideella föreningarna, kommunerna och andra myndigheter. Samverkan sker för övrigt åt båda hållen. Stödet kommer att stärka idrotten generellt. Fler klubbar på mindre orter dra med sviktande underlag och färre aktiva medlemmar. En tillströmning av medlemmar leder till fler ledare som leder till mer verksamhet och möjlighet till ännu bredare insatser. Idrottens integrationsarbete handlar inte endast om de människor som kommer hit. Det gäller i hög grad även de som bor och lever här. Idrottsrörelserna har under en tid tappat medlemmar men ser nu en ökande trend igen. Sedan år 2002 har till exempel Korpen ökat medlemsantalet i åldersgruppen 16-25 år från 1500 till 50 000.

Midnattsfotboll

Ett fint exempel är så kallad Midnattsfotboll. Det är en organiserad form av spontan inomhusfotboll och riktar sig till unga mellan 12 och 25 år i underprivilegierade och socioekonomiskt utsatta områden. Midnattsfotbollen spelas på lördagskvällar fram till midnatt. De leds av lokala idrottsklubbar med särskilt ansvariga ledare. Kommunerna bidrar med ekonomiskt stöd och lokaler. Tanken är att skapa mötesplatser där unga kan bygga en självkänsla och lära sig ta ansvar. En särskild utmaning är att nå flickor. Pojkar med utländsk bakgrund är med i föreningsidrott i samma utsträckning som pojkar med svensk bakgrund. Flickor generellt, och i synnerhet flickor med utländsk bakgrund, är svårare att nå.