Sverige är av världens rikaste länder. Sverige är ett av världens mest jämlika länder. Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Sverige är ett av världens mest demokratiska länder. Sverige är också ett land där skillnaderna mellan rika och fattiga inte är lika bråddjup som i de flesta länder på jorden. Till synes är Sverige ett bra, för att inte säga utomordentligt bra land att växa upp och leva i. Trots detta ges inte alla barn i vårt land samma chanser att bli precis den person hen kunde bli. Fortfarande är skillnaderna i förutsättningar att klara skolgången på ett tillfredsställande sätt, att upptäcka, prova och utveckla olika talanger, hitta gemenskap, sammanhang och en meningsfull fritid, oerhört stora.

Mozart, Einstein och Zlatan

Mozart skrev sitt första musikstycke vid sju års ålder. Om han inte haft en musikälskande far, hade då lilla Amadeus blivit Mozart? Om inte Einsteins pappa arbetade med annat än att driva en elektroteknisk fabrik, skulle den unge Albert då finna intresse för vetenskap? Om korvkiosken istället för fotbollsplanen var samlingsplats för de unga grabbarna i Rosengård, skulle Zlatan kanske valt en annan karriär. Att inte de två miljoner barn i Sverige ges likvärdiga möjligheter att utveckla sina förmågor och talanger är inte bara omänskligt, det är djupt orättvist och dessutom ett slöseri av potentiella storheter.

Socioekonomiska faktorer

Barns olika uppväxtvillkor diskuteras utifrån olika socioekonomiska faktorer. Den socioekonomiska indelningen, SEI, är i huvudsak en indelning i individers yrken. De övergripande åtta grupperna går från grupp av icke-sysselsatta, till arbetaryrken, kvalificerade arbetaryrken och så vidare till högre företagsledande och akademiska yrken. De flesta människor i Sverige bor och lever i områden inom samma socioekonomiska grupp som de själva tillhör. Föräldrars socioekonomiska status påverkar alltså i stor utsträckning barnens uppväxt och förutsättningar. Sverige ser just nu en ökande skillnad i livsvillkor, med alltmer segregerade bostadsområden, arbetsplatser och skolor. Antal familjer som lever under knappa ekonomiska förhållanden ökar.

Alla barn borde få samma chans
Alla barn borde få samma chans

Utsatthet och utanförskap

Föräldrars ekonomiska, kanske också språkliga och kulturella, utanförskap spiller över på barnen. Barnfattigdom är ett begrepp, liksom social utsatthet. Barn som lever i fattigdom riskerar i längden bli socialt utsatt. Föräldrar med svårigheter att betala basbehov som hyra, mat och räkningar, har inte råd att betala skolutflykter eller medlemskap i en idrottsklubb. Fattigdom i Sverige kan inte jämföras med fattigdom enligt internationell definition. Barnfattigdom här handlar till exempel om att endast äga ett par skor, inte ha råd med fritidsnöjen eller fotbollsskor, inte kunna gå på kompisens kalas. Fattigdomen leder till social utsatthet, som i sin tur oftast leder till sämre prestationer inom alla områden, som studier. Den sociala utsattheten är ett komplicerat system där individen ofta definierar sig själv som utanför och inte delaktig i samhället. Risken är hög att man i tidig ålder hamnar i en spiral av svaga skolprestationer, avbruten skolgång, dålig hälsa, droger och kriminalitet.

Alla barn måste få samma chans att lyckas, oavsett vilket område de växer upp i, eller vilken socioekonomisk grupp som föräldrarna tillhör. Hela samhället, och kanske framförallt skolan, bör ta ett större ansvar. Sverige är ett av världens mest jämlika länder. Att ge alla barn chansen att bli en Mozart, Einstein eller Zlatan. Eller åtminstone ges chansen till ett fint och bra liv.